SR9 Skötsel av vägrenar – hur påverkas artmångfald och artspridning?

EviEM har genomfört en systematisk kartläggning av den kunskap som finns om hur biologisk mångfald och artspridning längs vägrenarna påverkas av olika slags skötsel. Ungefär 300 studier i ämnet påträffades.

Foto: Tore Hagman/N.

Utvärderingsstatus (Avslutad 2017)

Vägrenar som tillflyktsorter, livsmiljöer och spridningskorridorer

Vägrenar har blivit en viktig livsmiljö för åtskilliga arter som trängts undan från andra delar av landskapet. Många växter och djur som förr i första hand uppträdde på exempelvis ängar och betesmarker återfinns nu i stället längs vägarna. Där har man påträffat nästan 300 djur- och växtarter som ingår i den svenska rödlistan över hotade arter. Vägrenarna kan också fungera som spridningskorridorer för både främmande och inhemska arter.

De skötselråd för vägrenar som har utfärdats i naturvårdssyfte bygger främst på botaniska studier på ängar, betesmarker och liknande öppna gräsmarker. Flera myndigheter och andra berörda har emellertid framhållit behovet av mer riktade skötselråd grundade på faktiska studier av vägrenar. Till följd av vägsaltning, dikning och förstärkningsarbeten, sådd av främmande växtmaterial och andra åtgärder som ingår i underhållet av vägar och vägrenar kan man inte räkna med att växtligheten påverkas likadant där som i andra gräsmarker.

På förslag av Jordbruksverket inledde EviEM hösten 2015 en utvärdering av hur artmångfald och artspridning påverkas av olika slags skötsel av vägrenar. Regina Lindborg, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, är ordförande i utvärderingsgruppen. Projektledare är Claes Bernes, EviEM.

Systematisk kartläggning av befintlig kunskap

Som ett första steg mot en mer fullständig analys har vi utfört en systematisk kartläggning. En sådan kartläggning ger en överblick över kunskapsunderlaget i form av en databas med beskrivningar av relevanta studier. Den sammanställer däremot inte de resultat som rapporteras i studierna.

När vi sökte efter litteratur fann vi till en början mer än 7000 artiklar som skulle kunna vara av värde för utvärderingen. Genom sållning i flera steg kunde vi sedan utesluta merparten av dessa artiklar, men 301 studier (publicerade i 207 olika artiklar) bedömdes efter detaljerad granskning som användbara.

De flesta av studier som ingår i kartläggningen har utförts i Nordamerika eller Europa.

Vi letade efter relevanta studier från hela världen, men mer än två tredjedelar av de studier som slutligen togs med hade genomförts i Nordamerika. Återstoden hade huvudsakligen utförts i Europa. Mer än hälften av studierna hade publicerats i "grå litteratur" såsom rapporter från myndigheter eller konsulter.

De skötselåtgärder som granskats i flest studier var användning av kemiska bekämpningsmedel, sådd och slåtter. Därnäst kom olika former av jordförbättring såsom tillförsel av organiskt material och näringsämnen. De resultat som rapporterats oftast var skötselåtgärdernas effekter på förekomst eller artrikedom hos örter, gräsartade växter och vedartade växter. Effekter på insekter och fåglar rapporterades i 6% respektive 3% av studierna.

Hämta resultaten här!

Vi har sammanställt data om samtliga 301 studier i en Excelfil och därtill i en interaktiv GIS-applikation. Med hjälp av GIS-applikationen kan man på en världskarta se var studierna har genomförts, man kan hämta alla de data som vi har registrerat om studierna, och man kan på olika sätt välja ut just de typer av studier som man själv är intresserad av. En kort förklaring till hur GIS-applikationen kan användas finns här.

Länkar till vår rapport om den systematiska kartläggningen finns i högerspalten.

Kunskapsluckor som kan inspirera till ny forskning

Vår systematiska kartläggning visar var man kan finna konkret vägledning för vägrensskötsel med naturvårdsinriktning i den vetenskapliga litteraturen. Den kan därigenom vara till nytta för många olika aktörer, däribland väghållare, naturvårdare och beslutsfattare. Men kartläggningen belyser också viktiga kunskapsluckor - från en del geografiska områden saknas data nästan helt, forskningen har en kraftig slagsida mot effekter på växter, och vi fann inte en enda studie av hur artspridning påverkas av vägrensskötsel. Kartläggningen skulle därför kunna utgöra en källa till inspiration för ny forskning.

Utvärderingsgruppen fortsätter nu med en fullständig systematisk utvärdering av ett delområde som har särskilt stor betydelse för naturvården, nämligen hur kärlväxter och ryggradslösa djur längs vägrenarna påverkas av slåtter, bete, bränning och mekanisk röjning (se länk längst ned).

Utvärderingsgrupp

Regina Lindborg (ordförande), Inst. för naturgeografi, Stockholms universitet
James M. Bullock
, Centre for Ecology & Hydrology, Wallingford, Storbritannien
Maj Rundlöf, Biologiska inst., Lunds universitet
Kris Verheyen
, Dept. of Forest and Water Management, Ghent University, Belgien
Simon Jakobsson
(projektassistent), Inst. för naturgeografi, Stockholms universitet
Claes Bernes (projektledare), EviEM, Stockholm

Utvärderingsgruppens första möte, oktober 2015. Fr.v.: Claes Bernes, James M. Bullock, Maj Rundlöf, Simon Jakobsson, Regina Lindborg och Kris Verheyen. Foto: Anna Waldenström.