SR15 Hur påverkas den biologiska mångfalden av naturvårdsbränning i tempererade och boreala skogar?

Hur inverkar naturvårdsbränning av skog på arter som inte är direkt beroende av brand eller av den döda ved som bränder lämnar efter sig? Mistra EviEM granskar den kunskap som finns i ämnet med hjälp av en nyligen genomförd systematisk kartläggning av hur aktiv skötsel påverkar den biologiska mångfalden i skyddad skog.

En pågående skogsbrand. Copyright: Dmytro Gilitukha, från iStockphoto

Utvärderingsstatus

 

Behov av återkommande bränder

Många skogslevande arter är beroende av återkommande bränder för att kunna överleva och fortplanta sig. Sådana arter gynnas av naturvårdsbränning, en åtgärd som även minskar förekomsten av lättantändligt virke i skogen och därigenom reducerar risken för oplanerade, katastrofala skogsbränder. Naturvårdsbränning har blivit ett vanligt inslag i skötseln av tempererad eller boreal skog där man inte bara eftersträvar god tillväxt utan också rik mångfald och ett välfungerande ekosystem fritt från oönskade arter.


Naturvårdsbränningens effekter är väl studerade. Det mesta tyder på att ingreppet har positiva effekter på brandberoende arter och att det åtminstone på kort sikt gynnar skogens biologiska mångfald. Det är dock fortfarande oklart hur bränningen inverkar på arter som inte är brandberoende, liksom hur den påverkar skogsekosystemet på lång sikt.


År 2014-2015 genomförde EviEM en systematisk kartläggning av befintlig kunskap om hur olika slags naturvårdsåtgärder påverkar den biologiska mångfalden i skyddad skog (se utvärdering SR6). Vi fann mer än 800 studier som berörde denna fråga. Bland dem fanns 227 studier som granskade effekterna av naturvårdsbränning. EviEM kommer nu att genomföra en fullständig systematisk utvärdering av hur bränning i tempererade och boreala skogar inverkar på arter som inte är beroende av brand eller död ved.


Avsikten är att utvärderingen ska bredda kunskapen om vad naturvårdsbränning betyder för den biologiska mångfalden i boreala och tempererade skogsreservat. Den ska också granska hur metodens effektivitet påverkas av olika faktorer.

Utvärderingsgrupp

Utvärderingen kommer att genomföras av en arbetsgrupp, understödd av en rådgivande grupp av experter inom ämnesområdet och inom utvärderingsmetodik i allmänhet.

Arbetsgrupp

Jacqualyn Eales, (projektledare), forskningskonsult, Storbritannien, på uppdrag av EviEM
Neal Haddaway, (projektledare), EviEM, Stockholm
Jessica Taylor, Carleton University, Ottawa, Kanada
Steve Cooke, Carleton University, Ottawa, Kanada

Rådgivande grupp

Gill Petrokofsky, Oxford University, Oxford, Storbritannien
Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, Mittuniversitetet, Sundsvall
Jari Kouki, University of Eastern Finland, Joensuu, Finland
Claes Bernes, EviEM, Stockholm 

Utvärderingsgruppen, november 2016. Fr.v. Jari Kouki, Neal Haddaway, Gill Petrokofsky, Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, Jacqualyn Eales, Jessica Taylor, Claes Bernes. Foto: Sif Johansson.