SR13 Hur inverkar förändrat skogsbete på växter och ryggradslösa djur?

Vilka möjligheter finns att bevara eller återställa värdefulla skogsekosystem genom att påverka bestånden av betande djur? EviEM utvärderar nu vad som händer med växter och ryggradslösa djur efter förändringar av boskaps- eller viltbetet i skogen.

I svenska skogar hör älgen till de viktigaste betesdjuren. Foto: Anna Fuster/Creative Commons.

Utvärderingsstatus

150 studier av betesreglering genom stängsling eller avskjutning

En skog som saknar betande djur - tamboskap eller vilt - kan växa sig så tät att många ljuskrävande arter blir missgynnade. Ett kraftigt bete försvårar å andra sidan skogens föryngring. Reglering av betestrycket kan därför utgöra ett viktigt inslag i skötseln av skogsreservat och annan skog som undantagits från skogsbruk. Dessvärre är det fortfarande oklart hur betet bör vara beskaffat för att få önskvärda effekter på växter och djur i skyddad skog.

EviEM genomförde 2014-2015 en systematisk kartläggning av befintlig kunskap om hur olika slags skötsel påverkar den biologiska mångfalden i skyddad skog (se utvärdering SR6). Vi fann då över 800 vetenskapliga studier som belyste frågan. Ungefär 150 av dem beskrev ingrepp som påverkade betestrycket. I de flesta fall hade betestrycket reglerats med hjälp av stängsel som stängde ute eller hägnade in vilt eller tamboskap, men i några fall hade viltbetet i stället reducerats genom avskjutning. Vi har nu valt att gå vidare med en fullständig systematisk utvärdering av vad betesstudierna har kommit fram till.

Det primära syftet med utvärderingen är att klarlägga vad som händer med växter och ryggradslösa djur efter ingrepp som påverkar betestrycket i skogen. Vi kommer att granska beteseffekter av vilda hovdjur såsom älg, rådjur och olika slags hjortar, men också tamboskap såsom nötkreatur, hästar, får och getter.

Utvärderingen kommer att sammanställa publicerade data om betets effekter på

  • individrikedom (abundans) och artrikedom hos växter samt insekter och andra ryggradslösa djur,
  • trädföryngring,
  • mått på vitalitet (exempelvis tillväxt eller fortplantningsförmåga) hos arter av särskilt intresse.

Den yttersta avsikten med utvärderingen är att bedöma om reglering av betestrycket kan bevara eller återställa biologisk mångfald i skyddad skog. Vi kommer emellertid också att granska studier som genomförts i produktionsskog. Vårt fokus ligger på skogstyper som förekommer i Sverige, men vi kommer att ta med relevanta studier som genomförts i boreal eller tempererad skog var som helst i världen.

Utvärderingen genomförs av samma projektgrupp som utförde den systematiska kartläggningen. Ordförande i utvärderingsgruppen är Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, och projektledare på EviEM är Claes Bernes.

Den 13 september 2016 publicerades en detaljerad plan för hur utvärderingen ska genomföras (se länk i högerspalten). 

Utvärderingsgrupp

Bengt Gunnar (Bege) Jonsson (ordförande), Avdelningen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall
Kaisa Junninen, Forststyrelsen (Metsähallitus), Joensuu, Finland
Asko Lõhmus
, Inst. of Ecology and Earth Sciences, Tartu University, Estland
Ellen Macdonald
, University of Alberta, Edmonton, Kanada
Jörg Müller
, Bavarian Forest National Park, Grafenau, Tyskland
Claes Bernes (projektledare), EviEM, Stockholm
Jennie Sandström
(projektassistent), Avdelningen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall

Utvärderingsgruppen i april 2014. Stående fr.v.: Jörg Müller, Bege Jonsson, Asko Lõhmus, Claes Bernes, Ellen Macdonald, Kaisa Junninen. I förgrunden: Jennie Sandström och Miriam Matheis (mastersstudent). Foto: Sif Johansson.