SR10 Hur påverkas organiskt kol i åkermark av intensiv jordbearbetning?

Olika jordbruksmetoder kan väsentligt påverka mängden kol som lagras i jorden. Att minska bearbetningen av åkerjorden är en vanlig metod för att bevara kol i marken, ändå är de kvantitativa effekterna för närvarande inte klarlagda. Som fortsättning på en systematisk kartläggning som publicerades 2015 genomför EviEM en systematisk utvärdering av hur reducerad jordbearbetning inverkar på markens innehåll av organiskt kol.

Utvärderingsstatus

En kartläggning av kunskapen om organiskt kol i åkermark

I jordbruksmark som skördas årligen minskar kolhalten genom att organiska ämnen bryts ned, förs bort med grödorna, lakas ur med avrinnande vatten eller spolas bort i samband med erosion. Globalt innehåller marken (räknat från markytan till en meter under jord) ungefär tre gånger så mycket kol som växterna ovan mark och dubbelt så mycket som atmosfären. Förändringar av kollagret i marken kan därför orsaka betydande förändringar av koldioxidhalten i luften. På global nivå har förlusterna av kol från jordbruksmark uppskattats till mellan 100 och 1000 miljoner ton kol varje år.

Foto: iStock

Det finns dock metoder som kan minska förlusterna av kol i åkermark och rentav öka kolinlagringen i åkermark trots fortsatt jordbruk. Ökad kolinlagring i åkermark kan ge stora fördelar. Dels ökar skördarna genom att markens struktur och bördighet förbättras, dels begränsas mängden växthusgaser i atmosfären, vilket bidrar till att mildra hotet från den globala uppvärmningen.

I dag vet vi ganska lite om hur olika jordbruksmetoder kan påverka organiskt kol i åkermark. För att redovisa hur kunskapsbasen egentligen ser ut publicerade EviEM nyligen en systematisk kartläggning av studier som genomförts i tempererade regioner.

Utvärdering av hur jordbearbetning påverkar organiskt kol i åkermark

Den systematiska kartläggningen identifierade 735 jordbruksstudier från olika delar av världen. Över 300 av studierna undersökte hur olika jordbearbetningsintensitet inverkar på kolinlagringen. Jordbearbetning, inklusive plöjning, har normalt till uppgift att förbereda marken för odling av grödor samt att avlägsna ogräs som annars skulle konkurrera med grödorna och minska avkastningen. Enligt en del forskning har minskad jordbearbetning medfört högre kolhalter i vissa områden, men resultaten från har Sverige varierat.

Studierna beskriver en mängd olika metoder för jordbearbetning, allt från ingen bearbetning alls till ytlig jordbearbetning, plöjning utan vändskiva och traditionell plöjning med vändskiva (som vänder de ytligaste jordlagren upp och ned). Denna utvärdering kommer att undersöka hur jordbearbetning av varierande intensitet inverkar på organiskt kol för att utreda vilka metoder som effektivast bevarar eller återställer kolförråden i olika system.

Den systematiska utvärderingen kommer att utgå från den nyligen avslutade systematiska kartläggningen, uppdaterad med en sökning efter nyligen genomförda studier.  Efter en granskning av de relevanta studiernas tillförlitlighet kommer resultaten att sammanställas och analyseras, om möjligt med hjälp av metaanalyser.

Denna systematiska utvärdering är påbörjad, och utvärderingsplanen har publicerats i tidskriften Environmental Evidence (se länk i högerspalten).

Utvärderingsgrupp

Katarina Hedlund (ordförande), Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitetet, Lund
Helene Brecht Jørgensen
, Department of Biology, Lunds universitet, Lund
Louise E. Jackson, Department of Land, Air and Water Resources, University of California, Davis, USA
Thomas Kätterer
, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Emanuele Lugato
, European Commission, Joint Research Center (IES – Soil action), Ispra, Italien
Ingrid K. Thomsen
, Institut for Agroøkologi, Aarhus Universitet, Danmark
Per-Erik Isberg
(statistiker), Department of Statistics, Lund University, Sweden
Neal Haddaway
(projektledare), EviEM, Stockholm

 

Utvärderingsgruppen, mars 2016. Fr.v. Helene Bracht Jørgensen, Neal Haddaway, Ingrid Thomsen, Emanuele Lugato, Louise Jackson, Thomas Kätterer, Per-Erik Isberg, Katarina Hedlund. Foto: Sif Johansson.