Utvärderingar
Mistra EviEM:s systematiska utvärderingar drivs i projektform av särskilt tillsatta expertgrupper. Här kan du läsa om pågående och avslutade projekt.
Många arter som förr var typiska för ängar och betesmarker återfinns i dag främst på vägrenar. Men hur ska vägrenarna skötas för att det bäst ska gynna den biologiska mångfalden?
Hur påverkas inlagringen av organiskt kol i marken? Nu har vi påbörjat en systematisk utvärdering där vi analyserar resultat från tidigare forskning och frågar vilka typer av växtföljder som gynnar organiskt kol i jordbruksmark.
Hur inverkar naturvårdsbränning av skog på arter som inte är direkt beroende av brand eller av den döda ved som bränder lämnar efter sig? EviEM granskar den kunskap som finns i ämnet med hjälp av en nyligen genomförd systematisk kartläggning.
Samtidigt med den ökade användningen av neonikotinoider har oron ökat för negativa affekter av dessa ämnen på icke-målorganismer, speciellt på bin. Mot denna bakgrund har man i vissa länder ansett sig behöva fatta beslut om huruvida användningen av dessa ämnen kan fortsätta att vara tillåten.
Går det att bevara eller återställa värdefulla skogsekosystem genom att påverka bestånden av betande djur? EviEM utvärderar vad som händer med skogens växter och ryggradslösa djur efter förändringar av betestrycket.
Kan man bevara eller återställa skogens biologiska mångfald genom att påverka dess innehåll av död ved? EviEM undersöker vad som händer med flora och fauna efter bränning och skapande eller tillförsel av död ved.
Lantbrukare ställs ofta inför många olika skötselalternativ, men kunskaperna är begränsade om de olika alternativens långsiktiga effekter på markens kolförråd. EviEM genomför en systematisk utvärdering av de långsiktiga (>10 år) effekterna av olika odlingsmetoder på organiskt kol i åkermark.
Att minska bearbetningen av åkerjorden är en vanlig metod för att bevara kol i marken, ändå är de kvantitativa effekterna för närvarande inte klarlagda. EviEM genomför en systematisk utvärdering av studier som undersöker hur intensiv jordbearbetning påverkar organiskt kol i åkermark.
Många arter som förr var typiska för ängar och betesmarker återfinns i dag främst på vägrenar. EviEM genomför en systematisk utvärdering av hur vägrenarnas biologiska mångfald påverkas av olika slags skötsel.
Buffertzoner (ständigt bevuxen mark) längs åkerkanter kan begränsa effekterna av intensivt jordbruk på flera olika sätt. Mycket forskning har bedrivits kring användning och effekter av buffertzoner, och 2015 inledde EviEM en systematisk utvärdering av ämnet.
Hur påverkas de tidiga levnadsstadierna hos fiskar av mänskliga störningar i grunda rekryteringsmiljöer längs kusten? För att klarlägga vad vetenskapen har att säga i ämnet utför EviEM en systematisk utvärdering.
Bör skyddad skog lämnas helt i fred, eller behövs någon form av aktiv skötsel för att den ska kunna bevara sin biologiska mångfald? Den frågan debatteras i dag flitigt inom naturvården. För att klarlägga vad vetenskapen säger i ämnet har EviEM genomfört en systematisk kartläggning.
Poly- och perfluorerade alkylerade ämnen (PFAS) har spridits över stora delar av världen. Många är svårnedbrytbara och giftiga, och sedan år 2000 har tillverkningsindustrin börjat fasa ut några av ämnena. EviEM granskar nu hur halterna av PFAS i miljön har påverkats av utfasningen.
Jordbruksmark har stor potential för att lagra kol. EviEM har kartlagt forskning relaterad till hur olika brukningsmetoder påverkar mängden organiskt kol i åkermark.
Att minska mängden mört och braxen i en övergödd sjö kan vara ett sätt att få bukt med algblomningar och liknande problem. I Sverige har metoden bara provats i enstaka fall. EviEM har utvärderat hur användbar den är.
Många våtmarker har anlagts eller restaurerats för att ta hand om näringsämnen i genomströmmande vatten. Men hur mycket kväve och fosfor kan man konstatera att sådana våtmarker faktiskt fångar upp? EviEM har utvärderat vad forskningen har att säga i ämnet.
Är renarna till skada för fjällens växtlighet, eller är deras betande tvärtom en förutsättning för fjällvegetationens artrikedom? Åsikterna har växlat genom åren, men Mistra EviEM har nu slutfört en systematisk utvärdering avsedd att försöka bringa klarhet i frågan.